Jag inledde ju denna veckan med att skriva om min stora idol Lill-Babs. Idag fortsätter jag med den jag mest beundrade i många år och det var JERRY WILLIAMS. Det var 1961 på Ekåsen, här utanför byn där jag bor. Jag hade väl egentligen inte hört talas om denne 21-årige kille innan, men jag var på Ekåsen alla kvällar som det var dans och uppträdande där så denna magiska kväll var inget undantag.Jag ryser när jag tänker på detta än idag.....jag har aldrig upplevt dess like på vår festplats för hela marken gungande och folket stod och hoppade upp och ner och fullkomligt illvrålade......det var det bästa uppträdande jag någonsin hade sett. Jag gjorde inte som de flesta, utan jag stod nog mest paralyserad och lyssnade på denne underbare svarthårige kille som studsade över hela scenen. Min far var vakt på den tiden och han sa när vi kommit hem på natten sen att dom var livrädda att scenen skulle braka ihop, men som tur höll den och allt gick bra.Alla vakter och poliser som var på plats fick stå  framför scenen och mota tjejerna som skulle rusa upp på scenen....en tjej försökte krypa mellan benen på min far, men han lyckades hålla emot så hon inte kom förbi.  Jag ska inte glömma att nämna bandet heller som kompade JERRY på den tiden och det var THE VIOLENTS....där föll jag för HASSE ROSÉN som spelade gitarr och jag tyckte att han var så snygg.Även min kompis Gunvor var ju på plats den kvällen och hon föll också för JERRY WILLIAMS så vi var två tjejer som svävade på moln varje gång vi hörde någon låt med honom i radion. Det blev ju att man köpte alla skivor som han och THE VIOLENTS spelade in och det blev ganska många under åren som följde. Det blev många resor till både Falköping och Skövde under de kommande åren för som regel var han i dom närliggande städerna varje sommar och  föräldrarna fick turas om att skjutsa och hämta mej och Gunvor när vi skulle iväg och lyssna på vår store idol.Vi var kvickt bakom scenen när uppträdandet var slut och vi fick autografer både på armar och autografblock. På armen gjorde han alltid ett hjärta och skrev love inuti....jag tvättade inte den armen på två veckor efter det.Mamma säjer än idag att hon minns att vi båda tjejer svävade ovanför bilsätet när vi åkte hem efter varje gång vi varit i parken. Jaa, det var tider det som jag tänker tillbaka på ,med ett leénde på läpparna. Tyvärr var JERRY aldrig här igen på Ekåsen för arrangörerna vågade visst inte på grund av att det gick livat till på scenen och den var tydligen inte så stabil. Det var rock`n roll vill jag lova.......

Nu ska jag snart laga middag....köttfärslimpa med kokt potatis.

En slät kopp kaffe kanske skulle smaka...så varsågod att ta en kopp.